Vi inom Samaria bygger välmående genom vår verksamhet. Vi vill jobba med människor. För detta syfte har Samarias olika arbetsformer uppkommit. Vi är här för Dig, Du som behöver hjälp, Du som är understödjare av vårt arbete eller samarbetspartner!
SuomeksiIn English

Årets Frivilliga samarier 2016

Samaria-dag 2016Från vänster sida: Ismo Valkoniemi, Stina Blomberg, Paula Lönnroth och Tor Spiik.Photo: Heli KuoppamäkiLäkaren Stina Blomberg från Borgå har verkat i Samaria redan i 32 år. I mars 1985 ringde Samarias då varande verksamhetsledare Krister Lindberg upp och bad henne komma som läkare till Betlehem. Då började en lång bana som hjälpare av Samariaklienter, som lider av många olika slags hälsoproblem. Ännu efter det att Stina blivit sjukpensionär har hon fortsatt i Samaria som frivilligarbetare och för det beviljades hon erkännandet Årets frivilliga 2016 under Samariadagen i september.

Stina Blomberg var femton år gammal, då hon läste en bok om Albert Schweitzer, en tysk-frans  teolog, filosof och läkare, som verkade som missionsläkare i Afrika och som fick Nobels fredspris år 1952. Då Stina läste boken upplevde hon att hon också har kallelsen att bli läkare. Också hon ville hjälpa människor, fastän hon inte kände något kall att gå ut på missionsfältet.

Vid tiden för studentskrivningarna bestämde Stina, att hon söker sig till medicinstudier om matematikskrivningen går bra. Hon fick laudatur, och då dessutom en infotidning från Universitet för de nyblivna studenterna kom och medicinska fakulteten presenterades överst på sidan, blev hon säker på saken.

– Jag var intresserad av inre medicin, men min egen sjukdom, diabetes, som jag haft sedan 13-års åldern, satte hinder i vägen. Det hade varit en för tung specialitet och så blev jag allmänpraktiker i stället, berättar Stina.

Efter att ha blivit färdig med studierna arbetade Stina först som sjukhusläkare i Borgå och på Mejlans. Senare började hon med privatpraktik på Borgå Läkarcentral. Där jobbade hon också då hon började som läkare på Samaria. Därför kunde Samarias klienter vid behov komma till mottagningen för undersökning och behandling.

Lösningar på missbruksproblemen

År 2001 utnämndes Stina till vårdansvarig på Betlehem.

– Arbetet gav mycket. Jag trivdes med att tillsammans med klienterna söka lösningar på deras problem. Man lärde sig hela tiden nya och intressanta saker, fastän det nog ibland var stressigt att lösa problem på löpande band, beskriver Stina.

– Samarias klienter var likadana människor som de andra patienterna, men deras problembild var fokuserad på drogberoende. Förstås har också andra människor liknande problem, också folk i arbetslivet, funderar Stina.

Stina anser alkoholismen vara främst ett kemiskt beroende, men är det en egentlig sjukdom eller ett beteende som man själv förorsakat är hon inte helt säker på.

– En del har ändå en klart större risk att bli alkoholiserade och i sista hand orsakas den av ett regelbundet drickande, säger Stina bestämt.

– Också A-klinikens chef sa nyss i ett TV-program, att var och en som dricker tillräckligt länge blir alkoholist. Däremot finns det säkert tiotals predisponerande orsaker, sådana som generna, personligheten, traumatiska upplevelser, ekonomiska bekymmer o s v.

– Att få slut på drickandet kräver först och främst viljestyrka. Man måste också hitta på alternativa beteendemönster i stället för drickandet, påminner Stina. – T ex motion, meningsfull sysselsättning, bra människorelationer eller ett andligt uppvaknande kan hjälpa i tillnyktringsprocessen.

Ett andligt uppvaknande garanterar bäste resultatet

– I Samarias historia har jag upprepade gånger sett, att det att man kommit till tro hjälper i tillnyktringsprocessen. I sådana fall har nykterheten också bestått, för en del redan i årtionden.

– Utan Guds hjälp och nåd kan de mänskliga ansträngningarna att bli nykter vara ohållbara. Vilken som helst motgång kan störta en tillbaks i de gamla vanorna. Stina har också känt otillräcklighet som hjälpare, speciellt då patienten har saknat egen motivation och insikt.

– Det förblir ett mysterium varför en del har så stark dragning till drogerna.

– Man måste väcka ett intresse för ett normalt liv, få patienten att tänka på annat och drömma om annat än bara att skaffa sig droger. Man borde få nytt innehåll i livet. Då blir en förändring möjlig.

Stina har också sett vilken betydelse kamratstödet har.

– På Betlehem fanns mycket kamratstöd att få, även av personalen. Det gav mera trovärdighet i hjälparbetet.

En utsiktsplats över Samariaarbetet

Stina berättar att hon alltid varit troende, ända sedan barnsben. Föräldrarna och mormor hörde till Metodistkyrkan i Borgå och där är Stina fortfarande medlem. Hon är med i församlingsrådet – och bland annat i städgruppen. I en liten församling sköts sådana arbeten med talkkraft.

Stina har också varit med i Samarias styrelse sedan 1999 och är fortfarande med där. Under de 32 åren, som hon på ett eller annat sätt varit med i Samarias arbete, har hon sett en kraftig utvidgning av organisationen och en utveckling av arbetsformerna.

– Samaria har följt med sin tid och hållit sig ajour med samhällsutvecklingen. Man har tagit i bruk nya arbetsmetoder, öppenvård, arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, utbildning m.m.

– Också klientelet har förändrats. T ex är spektret av droger nu mycket bredare än på 80-talet. Klienterna är också mycket yngre nuförtiden. Då den yngste tidigare kunde vara 45 år har man nu blandmissbrukare i 20-års åldern som klienter, beskriver Stina de förändringar som skett i arbetet.

Alltid redo att stå till tjänst

Stinas egen hälsa började försämras p g a hennes diabetes. Ögon- och njurkomplikationer tillstötte, och Stina lämnade vårdarbetet inom Samaria år 2006. Hon blev sjukpensionär år 2008. Efter det jobbade hon som frivillig kanslihjälpreda på Samaria-Center ett par gånger i veckan och skötte bl a räknandet av lopptorgskassorna och vissa uppgifter med bokföringen och faktureringen.

En viktig uppgift, som hon länge tjänat i och för vilken hon också fick utnämning en Årets frivilligarbetare, är översättandet av Samariatidningens innehåll från fin ska till svenska och vid behov också tvärtom. Det har varit ett meningsfyllt arbete för Stina, som alltid gärna läst mycket olika slags litteratur.

– För tillfället läser jag en bok om Spaniens historia på spanska, berättar Stina, som också haft resandet som en viktig hobby. – Det har hjälpt mig att glömma arbetet och arbetsstressen.

En ny njure på önskelistan

Numera kan Stina dock inte resa, för hon väntar ett viktigt samtal.

– Jag väntar på en ny njure och samtalet kan komma när som helst. Jag måste alltid ha telefonen med, berättar Stina. Tills en lämplig donator hittas använder Stina en bukhinnedialysapparat, som fungerar automatiskt 8 timmar varje natt.

– I Finland fås endast under 10 % av njurarna av levande donatorer. Det här beror på lagstiftningen i Finland, som endast godkänner en nära släkting eller äkta hälft som donator, inte ens sambor får donera. T ex i Norge görs 57 % av transplantationerna med njure från en levande donator.

– I Finland behövs heller inte längre ett donationstestamente, utan det räcker att de anhöriga vet, att den avlidna inte varit emot organdonation. Det är ändå bäst om människorna skulle göra ett organdonationstestamente och alltid bar det med sig i plånboken, påminner Stina.

– Jag har bett, att min njurtransplantation inte skulle ske ännu på vintern, utan hellre först på våren eller sommaren. Men Gud väljer nog ändå den bästa tidpunkten för det här.

Som sin favoritpsalm anger Stina Lina Sandells: ”Blott en dag, ett ögonblick i sänder”.

- Den innehåller många sanningar som är viktiga för mig!


Samaria rf
Yhteiskristillinen sosiaalialan järjestö

Asentajantie 12
FIN-06150 PORVOO
Yhteystiedot

Auta meitä auttamaan!
Hjälp oss att hjälpa
Samaria rf
y-tunnus 0130415-3
Pankkiyhteydet: Aktia 405010-28750
IBAN FI0640501020008750, BIC HELSFIHH
Keräyslupa:

Poliisihallituksen päätös 29.9.2015
Luvan numero POL-2015-7071
Lupa voimassa 1.1.2016 - 31.12.2017
koko Suomen alueella,
Ahvenanmaata lukuunottamatta.